För 4 år sedan, ingick jag och mannen registrerat partnerskap.
Vi träffades för 7 år sedan, efter att ha chattat, mejlat och pratat i telefon i nästan 2 månader. Det sade bara klick då vi sågs och vi insåg väldigt snart att det var varandra vi skulle ha.
Då vi bestämde oss för att vi skulle gifta oss, ville vi hålla det snyggt, enkelt och ekonomiskt.
Projektledare som jag är, fann jag en restuarang i Solna, som var perfekt, men ganska sunkigt. Jag kontaktade ägaren och frågade om vi inte kunde få måla om lokalen, mot att vi fick hålla bröllopet till halva priset av helgtaxan. Inga problem sade han.
Så, några helger senare, hade vi och några vänner, under en helg, förvandlat lokalen från apelsinfärgade väggar, till vackra vita väggar, med fondväggar och härliga mintgröna toaletter.
Till själva bröllopetsdage, hade vi köpt in ett tyg och sytt upp som dukar, köpt matchande vämreljuskoppas, servetter, vaser, karaffer o.s.v.
Ägaren var så imponerad över detta, så han köpte loss allt från oss, vilket gjorde att vi gick plus minus noll med alla inköpt:)
Dagarna innan Dagen D, var det molnigt, kallt och regnigt.....
På fredag morgon, landade mina släktingar från utlandet och vi åkte alla till lokalen för att börja göra i ordning den. Dem var inte så imponerade över denna lunchrestuarang med uteställe. Men, efter några timmar, då vi dukat, gjort ordning och jag, med mitt detaljöga, piffat upp med alla detaljer och dekorationer, var dem mäkta imponerade. Och under tiden, hade det klarnat upp och solen sken och fåglarna kvittrade.....
Då vi vaknade på morgonen, var det himelfritt. Vi fotade våra bröllopsbilder runt om i Sthlm, och de blev såååå fina.
Sedan nalkades bröllopet.
Alla gäster, fick en namnlapp på sig, där det kanske stod; Marianne, bridegespelande mamma eller Markus, dryckesmedveten och musikalisk. Och utifrån dessa lappar, började folk prata med varandra och fråga om deras statusar:) Alla var så fina, våra mödrar, så vackert klädda.
Vi var så nervösa.... Allt man planerat i över 1 år, skulle nu gå av staplen. Och jag hade ingen kontroll över det. Skrämmande:) Men, det var så fint, fullt av så mycket vänner och familj, värme, men framförallt, kärlek. Ceremonin hade vi skapat själva, utifrån vad vi ville ha, med dikter, sång och såpbubbelmaskin. Min bästa väninnas mamma, höll i ceremonin, tillsammans med en vän till oss. Då cermeonin var över, kunde man höra ur högtalarna, THIS IS It-sången, och tusentals såpbubblor över våra vänner.... Det finns en superfin bild på mig, då jag tittar upp mot himlen och ser ett flygplan. Jag kommer håg den sekunden, för jag var så känslomässigt fylld, så hade jag tittat på mannen, hade jag brustit i tusen tårar.... Man ser hur jag håller andan på bilden och är rörd
Bröllopet gick i smaragdfärgad, efter musikalen Wicked, som handlar om vad som hände före själva Trolkarlen från Oz, en fantastisk musikal, som vi såg dagen innan världspremiären på Broadway för några år sedan. Det är liksom vår musikal:)
Borden var indelade i olika musikal och flygbolagsbord:)
Härlig medelhavsbuffé och fantastiska tal, sång och dans.
All dryck som vi hade köpt i Tyskland gick nästan åt. Det var roligt och billigt att åka och storhandla:)
Bröllopsvalsen bytte vi ut mot en salsa.
Manne höll ett fantastiskt tal, där han hyllade mig och jag avslutade middagen med ett tal till honom, samt att sjunga en sång till honom.....
Många har i efterhand sagt att det var det bästa bröllopet de någonsin varit på. Många tror att det kan bero, i och med att det var deras första gaybröllop, så hade de inga förväntningar och kom ganska "nollade". Kanske det, men jag kan bara säga en sak, det var så mycket kärlek.... Och vi är så glada att alla var där, och visade oss sin kärlek och stöd.
Ingen dj, däremot en massa cd-skivor som spelades på högsta volym.
När klockan närmade sig 3 på natten, då tog vi en taxi och jag satte på bindel på mannen, så han inte kunde säga något. Han visste inte var vi skulle åka.
Då vi klev ur taxin, väntade jag tills taxin hade åkt, och det var bara vi, tystnaden och natten. Jag tog av bindeln och framför oss, hade vi en grusgång, som var kantad av tända marchaller, fram till entrén. Det tog några sekunder för mannen, tills han insåg att vi var hemma, där vi bodde, då i Hägersten. Han tog min hand och vi gick mot dörren. Vi bodde högst upp och på vartannat trappsteg var det tända doftljus och utlagda rosblad.
Jag låste upp dörren, bar honom över tröskeln och vi möttes av tända ljus i hallen och sovrummet, nybäddad säng med rosor över sig, jordgubbsvin och presenter upplagda bredvid. Det var så vackert och han var så chockad.... Precis innan vi somnade, smsade jag grannen, som hade fått extranycklarna och gjort i ordning allt, på ett givet sms, innan vi lämnade festlokalen. Efteråt sade hon att hon smygtittade på oss genom sitt titthål, då vi gick i trapphuset upp, och såg hur upprymda vi var av kärlek
Det var så skönt att få vakna upp hemma hos sig själv, i sin egen säng..... Det var precis så som jag ville ha det, i stället för på ett hotel, där man ska stressa i sig frukost och sedan iväg och för tusentals kronor.
Nej, det här var så just oss:)
Sedan åkte vi till Villa Källhagen och åt buffé och därefter åkte vi till landstället, där vår familj väntade på oss, och vi åt grillmiddag.
Så mysigt.
Det var verkligen en av vårt livs bästa helger.......
Och nu, 4 år senare, en högskoleexamen senare, underbara jobb, två fantastiska barn, bostadsrätt, hälsan i gott skick, ja, vi har verkligen kommit långt.
Vad vi har lärt oss, under dessa år, är att verkligen ta vara på de små sakerna. Det är så lätt att fastna i vardagens tristess, men, vårda kärleken och varandra. Och skit i alla andra och lev ditt liv...... Livet är för kort för att bråka.....
Skål poki....
För många år framöver.
Vi älskar oss.....
