Gaypappor

När vi väntade vårt förra barn, var en av de roligaste saker att finurla ut ett passande namn. Själva arbetsnamnet var Rutger/Rutgerina, för det var det fulaste vi kunde komma på:) Det är intressant det där med namn. Det kan finnas så många fina namn, men som man kanske har en dålig relation till eller som helt enkelt inte vill relatera till. Som exempelvis, Sara, fint namn, men våra bästa vänners dotter heter Sara. Rebecka, min man hade en tjej på sin gård när han var liten som mobbade folk. Mikael, min bror heter det. O.sv, O.sv. O.s.v Om det skulle bli en pojke, så hade vi redan tre namn som vi visste att vi ville använda; Jonathan - från Bröderna Lejonhjärta Elliot- från Peter och Draken Danthe - ett starkt namn. Men detta var för snart 2 år sen, och mycket har ändrats i våra tankar. Igen. Om det skulle bli en flicka så hade vi; Ingenting. Det var så svårt att komma på ett bra fint passande flicknamn. Efter att ha gått igenom namnböcker och till slut larvat oss att om det skulle bli en flicka, så kunde hon ju altid heta allt från dalia, regn,dagg,solstråle, byrålåda, så en morgon sade jag bara"Men älskling, vad tror du om Emelie". Vi smakade bägge på namnet och blev genast förälskade i det. Emelie it was. Några dagar senare kom jag på att jag visst hade en relation till Emelie. Tant Emelie från Trollkarlen från Oz och min gamla aerobicslärare. Hur som helst, nu är vi i samma sits igen, att behöva komma på nya namn. Om det blir en kille, så har vi namnet klart. Om det blir en tjej, så har vi inga kvar, varför så svårt och komma på tjejnamn? Tips mottages tack... Men i och för sig, om 3 vekor vet vi ju så:)) Ultraljudet börjar närma sig... Spännande. Längtar.....

som hittat hit via expressen.se, dn.se och alltombarn.se. Det finns några i vår närvaro som ifrågasätter varför vi går ut med vår historia. Och svart är helt enkelt, för att upplysa folk och öka folks förståelse. Det finns många par där ute, hetero som homoseuella, som inte ens vet att surrogatmödrarskap existerar. Är det inte fantastiskt att i sådana fall få reda på det? Vi har många medlemmar på www.surrogat.nu, som är heterosexuella, som, tack vare oss, fått upp ögonen för denna variant att skaffa barn, som reda nu är på god väg att göra det, via Usa och en surrogatmamma... Vi kommer fortsätta att informera och upplysa, och om några månader, ja, då finns det andra som kan ta över stafettpinnen och fortsätta i vår anda..... Om vi kan nå ut till ett par eller en enda människa som vill lyssna på vår historia, eller t.o.m skaffa barn genom surrgatmödrskap, ja, då är det värt.... Alla läsare, tack för alla fina kommentarer, det värmer gött i våra hjärtan.......

Häromdagen satt jag, mannen och vår dotter på ett café. Hon tumlade runt bland kuddarna i soffan, skrattade så härligt och så nöjd med sitt liv. Jag och mannen brukar då påminna oss om hur lyckligt lottade vi är. Vi, mot alla odds, har en dotter. Hon är vår. Damen vid bordet bredvid oss, började flirta med vår dotter. Bägge skrattade och inte allt för länge, satt hon i damens knä och lekte med hennes halsband. Efter ett tag fick vi henne tillbaka och vi började göra oss i ordning för att gå. Då sade hon - Det märks att hon har två pappor som älskar henne. Hon är lyckligt lottad hon. Men ursäkta om jag frågar, men har hon någon mamma? Och så slutade vi klä av dottern och berättade vår historia. Om hur hon tillkommit via surrogatmödraskap. Att hon nu väntar ett syskon, som blivit till på samma sätt och att vi snart är halvvägs in i graviditeten. Damen var fascinerad, hade aldrig hört talas om surrogatmödraskap och ville veta mer. Så vi berättade. Och berättade. Och berättade. Det var då det slog mig, att vi borde fortsätta upplysa folk. Vi har gjort en hel del intervjuer i radio och olika tidningar om vår historia, men vi vill nå fler. Så därför hälsar vi Alltombarn.se´s läsare välkomna till vår blogg som läst om oss på nätet. Välkomna. Det är ett sätt att nå ut till andra. Länka gärna vår blogg till andra och sprid gärna denna länk. Damen gick ut samtidigt som oss och vi fortsatte prata lite på gatan. Hon var så glad för vår skull och såg familjekärleken. När jag, mannen och dottern gick hemåt, funderade jag på hur lycklig jag är. Hur fin vår dotter är. Hur kan folk tycka att det är fel att ge ett barn kärlek? Att hon får allt det hon behöver. Kärleken till henne växer mer och mer, dag för dag. Varje morgon är lika underbart, då hon studsar runt mellan oss i sängen.... Då ler vi. Ibland gråter vi en skvätt. Och så ler vi lite till

Mamma, tack för att du finns. Tack för att du har fött mig. Tack för att du alltid funnits vid min sida. Tack för att du älskar mig för den jag är. Tack för att du lärt mig. Du är den jag har som förebild. Tack för all kärlek. Tack för all mat genom åren. Tack för alla ekonomiska bidrag. Tack för all skratt och gråt. Tack för alla resor vi gjort tillsammans. Tack för alla gånger då du gett mig ditt recept på din kladdiga chokladkaka. Tack för att du älskar mig. Jag älskar dig......

Vecka 17 Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen. Om 3 veckor gör vi ultraljud......Längtar så..........

I måndags skulle jag åka till jobbet, långt ute i tjottahejti. Tidig morgon, löv över hela bilen. Jag måste påminna mig själv om att inte parkera under ett träd. Jag sätter mig med en bums och ska vrida om nyckeln. Bilen startar inte. Jag kan inte ens vrida om nyckeln i tändningslåset. Försöker, gång på gång, ingenting händer. Jag kan inte ens röra ratten. Går hem och tar fram extranycklarna och försöker igen, men återigen, ingenting. Bilen får stå. Jag muttrar surt och argt för att jag nu behöver åka kommunalt i nästan 50 minuter för att ta mig till jobbet, istället för 16 minuter med bilen. Till råga på allt fick jag parkeringsböter på 450 kronor, för det var städdag. jag kunde ju inte flytta bilen. Jag försökte nästkommande dag igen, men ingenting hände. Pappa fick köra förbi den tredje dagen och kolla på bilen, i och med att jag var på jobbet. Han har utrustat sig med bromsvätska, handskar och ficklampa. han ringer mig på mobilen " Du, min son, nästa gång, kanske du ska pröva med att låsa upp rattlåset" Rattlåset? Visste inte ens om att jag hade ett. Efter körkort i snart 5 år och ny bil efter 1 år, förstod jag inte vad han pratade om. Jag kände mig så dum. Jag är en sådan där som hellre kör in bilen till en bilservice om det är något, än att själv försöka göra något åt det. Och bilar, har jag absolut inget intresse av... Jag är bra på mycket annat, men inte bilar. Men tänk vad man lär sig. Nu vet jag åtminstone att jag har rattlås på biljäveln. Och jag som har besiktning på bilen nästa vecka. Undrar vad mer för tokigheter som kommer hända innan dess med bilen.. Har ju en hel del och fixa innan besiktningen. Får vl göra ett besök på bilservicen innan dess:)

Jag och mannen min sitter och youtubar oss igenom våra barndomsminnen. (Nåja, rättare sagt mina i och med att jag är några årgångar yngre= Temat från Love Story går på repeat. Snyft, som jag grät när jag såg den, kanske var jag 5 år första gången. Ja, jag vet, jag var dramaboy redan då. Inte ens 7 år gammal var West Side Story min favoritfilm. Tack vare youtube, har vi snyftat oss igenom Purpurfärgen. När de springer över purpurfältet (vars blommor de fick måla innan tagning, för de hade planterat blommor i fel färg, så innan tagning, är alla tusentals blommor handprejade). Nettie----Celie--- ropar de mot varandra och plöjer sig igenom åkern......Åhhhhh....så sorglit. Att vara ifrån varandra, hela ens liv och återförenas först på gamla dagar..... Somewhere out there, temat från Disneys Resan till Amerikatt..... Familjen Muskewitz...Snyft..... Working girl, slutscenen, när hon kommer till kontoret och får ett större rum. kameran zoomar ut från fönstret och helikoptern åker bakåt, med Manhattans Skyline i bakgrunden.... Beaches och Stella med Bette Midler..Snyft, hur många gånger har jag inte gråtit till dessa filmer? Fiddler on the Roof. sångerna Sunrise Sunset, Anatevka, Far from the home I love.....Snyft... Så sorgligt.....Så vackert.... Ghost - när Demi Moore ser patrick Swayze innan de goda andarna tar hans själ och de ser varandra.. SNyft. Unchained melody..... Hittar dock inte scenen med pennyn som åker längs dörren. Pretty Woman..:Slutet, när han kommer ridandes i sin vita limousin och han klättrar upp för stegen, fast han har höjdskräck... Listan kan göras lång på snyftiga barndomsminnen Tillbaka till Love Story. Where do I begin???? När han står där själv vid skridskorinken Buhu.......... Snyft......... Skönt att få gråta ut lite.....

....kommentarer och vänligen hjälp oss att sprida denna webadress:)

Det som är svåraste med att inte ha surrogatmamman här, är att man inte kan följa graviditeten på nära håll. Man kan inte känna på den gravida magen, inte känna sparkar, inte prata med den kommande, så att den hör ens röst. Förra gången vi hade en surrogatmamma, skaffade vi oss ett lesbiskt par som var gravida och låg i samma fas som vi. Vi fick känna på hennes mage, känna sparkar och pussa på magen. På så vis blev vår egen graviditet lite mer verklif. De fick en liten flicka, 2 dagar före vår egen lilla prinsessa kom till världen. Vi har följt varandra genom året och nu kommer vi bägge ha 1 års kalas för våra döttrat, underbart..... Om minde än 4 veckor kommer vi göra ett nytt ultraljud, spännnande, då kommer vi vara i vecka 20, nästan halvvägs kvar till förlossningen. Tänk, om 4 veckor, kommer vi kanske få se en hand, en fot. Vi har bestämt oss för att göra ett 3D ultraljud, så man kommer se mera än en vanlig 2 D. Spännande. Jag längtar. Vi längtar. Denna gången har vi dock ingen "egen "gravid här hemma...Vi nöjer oss med att pussa o klämma på den riktiga gravida magen då vi ses:)

Många har mejlat mig och frågat om hur man går tillväga för att skaffa en surrogatmamma... Först vill jag börja med att säga att det finns en bra sight som heter www.surrogat.nu Det är en helt ideell förening som har några medlemsmöten om året och är en social mötesplats. Vi är både straighta och gaypar, även singelkvinnor, som på ett eller annat vis inte kan skaffa barn. Då frågan börjat debatterats på sistone på politisk nivå, är det bra att vi är fler och fler som finner varandra via detta forum. Att skaffa surrogat är inte olagligt på något vis. Vem säger att du inte skaffa barn med en vän? ingen betalning får dock ske. Svenska myndigheter är på detta sätt hårdare än andra länder. Låt säga, du är ett bögpar och vill skaffa barn med din vännina, ni har kommit överens om att hon ska föda det åt er. Ni gör en heminsemnation. Hon uppger att du är far till barnet. Ni har en överenskommelse att hon ska avsäga sig vårdnarden och att du ska ha egen vårdnard och sedan att din man skall komma och göra en närstående adoption. Detta funkar rent teoriestiskt och handlar också mycket om vem du får som handläggare på myndigheter. Läste om ett liknande fall, där rätten inte ville godkänna att väninnan avsade sig vårdnarden utan fick behålla den och på så vis kunde inte mannens man genomföra en nörstående adoption Frågan är så pass ny, så myndigheter vet inte riktigt de ska göra, finns ingen ny mall. För några år sedan skulle försäkringskassan se över sina rutiner för hbt frågor, men ingenting har ännu hänt. Som tur är, är vi fler o fler par som skaffar surrogatbarn, så myndigheter och familjeenheter påolika stadsdelsförvaltningar, tvingas nu ta tag i detta. För lesbiska par är det inga problem att göra närstående adoptioner och inte ha någon far närvarande Varför borde det inte vara på samma vis för oss bögar då? Allt är fixerat kring modern, är modern amerikansk, ja, då är barnet också amerikanskt Nåväl, det finns några andra vägar man kan gå: Här är en bra sight om man vill läsa mer och även sätta in en privat annons.... http://www.allaboutsurrogacy.com/ http://www.circlesurrogacy.com/ Är en en av de största surrogatkliniker du kan använda dig av, kostar från 500 000 kronor och uppåt, typ.... Det är många svenska gay och straighta par som använt sig av denna med goda resultat... Här är klipp från när de var i Sverige och höll föredrag. http://www.youtube.com/watch?v=ommwZwBduP8 http://www.youtube.com/watch?v=joU_6Wl7lec&feature=related Det finns även en annan bra amerikansk klinik som heter http://www.growinggenerations.com/ I indien kan man använda sig av rotunda, http://www.iwannagetpregnant.com/ Det är många som skriver på vårt forum på surrogat.nu om hur man gör med alla myndigheter. Vi kan bara uppmana alla att ni själva kontaktar familjeneheten inom er stadsdelsnämnd och börja prata med dem. Här i sthlm finns det ju redan några registrerade fall där par gjort detta..... Det finns också möjligheter att skaffa surrogatmamma via ukraina och ryssland i england tillåter de inte utländska par att göra det. Ja, hoppas detta gav er lite mer info......

Så här kan man läsa om fostret vecka 16; Fostret: Fostret mäter cirka 16 cm och väger omkring 100 gram. Fingernaglar har bildats och fostret kan rynka pannan, röra ögonen och svälja. Fostret kan även ta tag i navelsträngen och börja undersöka det vattenfyllda rummet som det befinner sig i. Det omges av ungefär 1,5 liter vatten som byts ut flera gånger per dygn vilket behövs eftersom fostret kissar ungefär med 45 minuters mellanrum. Vattnet fungerar även som stötdämpare. Vi är på dag 107 av 280. (38,2%). Vi är i vecka 16. Vi har gått 15 fulla veckor och 1 full dag (v15+1) Vi är i 4:e kalendermånaden. Vi är i 4:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här] Vi är i trimester två. Beräknat förlossningsdatum Tors 9 apr 2009 Vi har 173 dagar kvar till förlossning. Herre jävlar....

Efter att ha varit med i Svenska Dagbladets artikel om vår resa, har vi blivit tillfrågade av en svensk tvkanal att medverka i ett intervjuprogram om pappor och då vill man gärna ha med oss. Ska man ställa upp eller inte? Hur pass anonym kan man vara? Det finns många knäppskallar där ute, tro mig... Det kan ju vara bra att ställa upp, upplysa och lyfta fram frågan om surrogat. Känns bara som om vi gjort så mycket media redan. Känns som om annat par kanske borde ta vid och fortsätta. Eller? Men, det är ju för en bra sak. Jag tänker mig att vi kanske kan sitta i ett dunkelt ljus, så man inte ser våra ansikten? För vi har mycket att säga, men vill nog gärna inte synas.... Vad tycker du?

Tänk vad världen ändå har gått framåt. Nästan alla våra vänner, säger numera, "Är det samma surrogatmamma som ni hade till ert första barn?" Förut sade dem enbart mamma. Nu säger dem surrogatmamma. Vi är så stolta över våra vänner...... :)