Så, är vår dotter 4 år fyllda.
i 6 månader har hon tjajat om att en Pippi tårta.
Sedan ändrades det till En bamse tårta.
Och sen barbie tårta.
Och så dagen innan kalaset, Hello Kitty tårta och tema.
Så, då blev det så :)
Every gay mans dream, q pink bithrdayparty :)
Sedan elliot trimmade ner sina halsmandlar och opererade bort polyperna, så sover han så mycket bättre och numera helt ljudlöst.
Däremot äter han mindre. Förstår inte varför.
Han vill inte ens smaka maten.
Och så härdar vi ut.
Samma sak, varje måltid.
även på dagis.
Frukost äter han och mellanmål (macka och mjölk)
Och så, efter typ 3 dar, kan han äta korv, pasta, hamburgare, lite fisk och annat, svullar i sig, och så fastar han typ igen.
En måltid kan ta upp till 55 minuter innan han ens smakar på middagen
Vi härdar ut
Han måste smak maken.
Till slut ignorerar vi bara honom, låter maten ligga på gaffeln och inväntar tills hans smakat.
Ikväll, återigen, berättade vi konsekvenserna.
Om han inte äter, får han ont i magen och vaknar om natten för att han är hungrig.
Nästa måltid blir först frukost och det är efter hela nattens sömn. Han nickade och lyssnade...
Då sade han något som fick mig att asgarva;
- Papsen, jag ska sova lite, vakna fortare, äta frukost snart.
Sonen är smart...
Nåja, vi har lärt oss att inte stirra blint på den mängd han äter per dag, utan per vecka, så, det går ingen nöd på honom. Men visst, lite frustrerande blir vi då han inte ens vill smaka på maten.
Älskade käraste dotter.
Grattis på 4årsDagen
Vi Älskar Dig Så.......
Pappa & Papsen
Emelie och Elliot fortsätter att leka sjukhus, doktor och patient, och det leker att sprutar in sprutir, lägger om bandage och operera. Det är helt fantastiskt hur de bearbeter min 2åriga långa sjukdomsperiod, just genom lek. Och vi uppmuntrar dem till det, så de verkar kännas trygga i det.
Vår hund labradoren Falcor, är snart 9 1/2 år och börjar väl bli just lite....äldre. Drar sig gärna då man är ute och går, kommer inte alltid längre till en då man kommer hem innanför dörren, utan ligger gärna kvar i soffan o.s.v.
igår frågade Emelie;
- Papsen, var ska ni vara när jag är stor?
Så förklarade jag återigen livets cykel för henne.
- Men Papsen, om ni dör, var ska jag vara då när jag blir stor?
Frågorna blev allt svårare och knivigare, men vi satt ner och pratade om livet och döden i lugn och ro.
- Papsen, när Falcor, vad gör vi med honom då?
Jag berättade att vi kanske kan begrava honom på landet, i skogen, tillsammans med de marsvin jag hade som barn.
Emelie började fantisera hur vi skulle bygga en mur runt graven, lägga blommor och tända ljus hela tiden. Hon gick helt upp i tanken om hur det skulle lbi.
- Men Papasen, bäst är ju om Falcor och ni ALDRIG dör, för då kan ni vara med mig hela tiden.
GULP.
GRÅTEN I HALSEN
BIT I HOP.
- Ja hjärtat, du har så sant så, men så är det tyvärr inte......snövlade jag till mig och borrade ner mitt ansikte i hennes axel och kramades hårt och länge.
- Papsen, vad är det för dag idag, frågar Emelie.
- Fredag, svarar jag.
- FREDAGSMYS, skriker hon av glädje och gör en liten spontan dans :)
- Papsen, vad är det för dag idag, frågar Emelie.
- Fredag, svarar jag.
- FREDAGSMYS, skriker hon av glädje och gör en liten spontan dans :)
Och ja, ny kamera inköpt, så nu kommer det komma mer bilder :)
Då vi kom hem från Karlstad och åt middag med mina föräldrar, märke vi att Emelie började bli lite frånvarande och tom i blicken.
Och så kom det.
Från ingenstans.
Kaskader av spya.
Och mer, mer och mer, det tog liksom aldrig slut.
Det visade sig att mahsjuka går på dagis.
Hela kvällen och natten spydde hon, till slut bara galla.
Vi tyckte så synd om henne, så liten, så rädd och så modig.
Helt utslagen var hon dagen därefter.
Och vi pappor, kände oss så maktlösa.
Man vill kunna göra mer, än vad man redan gör och kan ändå inte.
Hemmagjord vätskeersättning med kärlek.
Till slut började det vända.
Vår tappra tjej.
Alla fantastiska, underbara, trötta, kämpande, sexiga, modiga, duktiga, hotta, fina och asbra pappor.
Glad Fars Dag.
Vi, pappa och papsen har tillbringat 2 dygn i Karlstad och sett musikalerna Crazy for you och Cabaret, två asgrymma uppsättningar.
Däremellan njutit av hotelfrukost, långa promenader, lunch och fika med goda vänner, många timmars sömn i underbara hotelsängar och bara haft tid för varandra och pratat, pratat och pratat och fyllt på med näring för äktenskapet.
Barnen har varit hos mina föräldrar och hunden hos en kollega.
Fars Dag avslutades hos mina föräldrar och gemensam miggag.
Min Pappa blev glad för sina nya vinterhandskar från oss och jag och maken hade ju denna underbara helg, på en annan ort, som present.
Idag fyller maken år.
idag, för exakt 5 år sedan, träffade vi vår surrogatmamma för första gången.
Det var ett nervöst och betydande möte, som skulle komma att förändra våra liv för evigt.
Ett möte, som efter månaders intentivt chattande, mejlande och pratande i telefon, ledde fram till ett beslut att göra procsessen.
Det är så tydligt, för maken min fyllde år i samband med den resan, samt, när vi satt på flyget hem, så var det fars dag.
Kommer ihåg, då vi satt där ovanför molnen och blickade ut över horisonten, att tänk, kanske är det vår tur att fira fars dag nästa år, vår tur att ha blivit pappor.
Tyvärr missade vi fars dag nästkommande året, dock med två veckor, för då föddes vår prinsessa.
5 år, inte klokt vad tiden går fort.


Pappa och papasen, d.v.s jag, går genom begravningplatsen med barnen och vi tittar på alla vackra tända ljus kring gravarna. Emelie frågar om döden och vi förklarar. Klurigt, tänker vi, för en 4åring. Så säger hon: Döda? Som Pippis mamma som sitter i himlen och tittar ner. Nej, inte så klurigt då med andra ord....
Denna helg känns lite extra tuff då två olika vänners ena mamma och pappa hastigt gått bort.

Vi tänker på Er.




Och så, helt plötsligt, händer det.
Elliot har slutat sova lunch sedan en månad tillbaka.
Nattningen tar numera bara 5- 10 minuter och han somnar på en gång.
Vilken lättnad och vi mår alla bra av detta.
och så blir det ju lättare att planera helgerna, förut var dagarna indelade innan eller efter Elliot sov.
Han tyckte inte om att sova lunch i vagnen, han avskydde det, så därför såg vi alltid till att det fanns en säng för honom att somna i runt klockan 11.30
Och så nu, kan vi göra helt andra saker.
helt underbart.
Lillkillen börjar bli stor
:)
-jag sitter mittemot dig av bordet.
-jag stter bredvid dig.
-jag sitter på andra sidan av bordet
-jag sitter på andra sidan av bordet
-jag finns på andra sidan

- MIN KÄRLEK, skriker Elliot och lägger till ordet aha, som en annan Shirley Clamp

Emelie älskar att göra toksagor, där man fyller i varandras berättelser.
Just nu alternerar hennes alterego vid namnen Lisa Kataratz (som hon kom på själv för över 1 år sedan), Sara, Elisabet och Millan
Elliot pratar numera, vid 2 1/2 års ålder, nästintill hela meningar och gör sig helt förstådd. Hans språk har exploderat något enormt på bara 2 månader. Det är t.o.m. så att faktiskt alla andra nu förstår vad han säger och inte bara vi pappor.


- Så, varför ska just du ha det här jobbet, fick jag mig frågan ställd på anställningisntervjun.
Jag framhävde mina positiva egenskaper och vad som gör just jag till en bra projektledare.
Jag ser faktiskt livet som ett smörgåsbord, att ha möjligheten att kunna plocka och få nya erfarenheter och att få chansen att prova nya saker.
Större delen av mitt yrkesliv har jag min roll som projektledare varit inom en viss sektor.
Nu dök möjligheten upp att få utforska en annan del av den sektorn och kasta mig in i en ny värld som jag inte känner till allt för väl.
Jag är nyfiken.
Jag är laddad.
Jag omvärderar mig själv.
Att gå på anställningsintervjun är bra.
Man får chans att rannsaka sig själv, omvärdera sig och faktiskt få en chans att stanna upp och tänka till.
Jag kommer sakna min gamla arbetsplats och framförallt, mina helt fantastiska medarbetare, även om jag kommer behålla kontakten med några av dem. Och dessutom, vi kommer även synas inom vår gemensamma sektor, även om jag nu står på ett annat ben inom den.
Mot nya äventyr.
Mot nya uppdrag.
Mot nya lärdomar.
Mot nya smörgådbord.
Kameran blev vattenskadad sista dagen på semestern i London.
Därav inga bilder.
Inväntar nog mellandagsrean för nytt inköp.