Döden...
2kommentarer
Emelie och Elliot fortsätter att leka sjukhus, doktor och patient, och det leker att sprutar in sprutir, lägger om bandage och operera. Det är helt fantastiskt hur de bearbeter min 2åriga långa sjukdomsperiod, just genom lek. Och vi uppmuntrar dem till det, så de verkar kännas trygga i det.
Vår hund labradoren Falcor, är snart 9 1/2 år och börjar väl bli just lite....äldre. Drar sig gärna då man är ute och går, kommer inte alltid längre till en då man kommer hem innanför dörren, utan ligger gärna kvar i soffan o.s.v.
igår frågade Emelie;
- Papsen, var ska ni vara när jag är stor?
Så förklarade jag återigen livets cykel för henne.
- Men Papsen, om ni dör, var ska jag vara då när jag blir stor?
Frågorna blev allt svårare och knivigare, men vi satt ner och pratade om livet och döden i lugn och ro.
- Papsen, när Falcor, vad gör vi med honom då?
Jag berättade att vi kanske kan begrava honom på landet, i skogen, tillsammans med de marsvin jag hade som barn.
Emelie började fantisera hur vi skulle bygga en mur runt graven, lägga blommor och tända ljus hela tiden. Hon gick helt upp i tanken om hur det skulle lbi.
- Men Papasen, bäst är ju om Falcor och ni ALDRIG dör, för då kan ni vara med mig hela tiden.
GULP.
GRÅTEN I HALSEN
BIT I HOP.
- Ja hjärtat, du har så sant så, men så är det tyvärr inte......snövlade jag till mig och borrade ner mitt ansikte i hennes axel och kramades hårt och länge.
2 kommentarer
anna
21 Nov 2011 13:40
Barn är så härliga...så raka och ärliga.. tänk om vi vuxna också kunde vara som dom..
Amanda
09 Dec 2011 08:45
Svåra frågor, som är så svåra att besvara.
Döden inträffar för att våra kroppar inte håller så länge. De slits ut eller blir så trasiga att de inte kan lagas mer - kan vara 1 svar.
Den som dör finns alltid kvar, i hjärtat hos de som minns den - kan vara 1 annat svar.
Svåra frågor som kräver så enkla svar som möjligt.
Lycka Till med lekar och samtal runt sjukdom och död - en del av livet.
Kommentera