Gaypappor

Det var ett möte som vi nästan försökt få till i över 6 månader.

Nåväl, bättre sent än aldrig.

Vi hade själva bett om detta möte, något vi även haft och genomfört med Emelies pedagoger.

Kort och gott, vi ville berätta för dem om vår historia, om varför vi har skaffat barn så som vi gjort och våra tankar och reflektioner.

Samt att de kanske hört lösryckta fragment från andra pedagoger och kanske föräldrar om vår historia.

Så, den planerade halvtimmes fortlöpte fort och resulterade i en timmes samtal och reflektion.

Vi berättade om hur vi ser på föräldraskapet och om våra barn.

Att ordet mamma, pappa, mamsen eller papsen kanske egentligen inte behövs i en perfekt ogenus värld, utan att kanske det enbart räcker med ordet förälder. För ett barn kanske bara behöver en förälder/vuxen, sedan kanske inte just en mamma eller pappa, utan bara en vuxen. Förstår ni vad jag menar.

Sedan pratade vi om hur de arbetar på förskolan med genus, om att vi är två pappor.

Det finns ju knappt någon svensk barnbok som handlar om två pappor (ja, jag vet, jag ska skriva klart min barnbok om detta ämne). Det är så lätt att man har sina policies och olika handlingar, som lätt hamnar på hyllan, bara för att man måste ha dem och kanske glömmer bort att arbeta med dem i det vardagliga livet.

Så, vi fortsatte att prata om hur de arbetar och vad de har för synsätt på genus och om att vi är två pappor.

De berättade och förklarade och sade ju att vi är deras inspiration och förebilder för hur de ska arbeta och utforma deras vardag. Att prata öppet om att Elliot har två pappor och om någon förälder undrar något, kan de vända sig till oss.

Vi fortsatte prata, men jag märkte att jag inte var närvarande.

Jag tänkte på vad de hade sagt och fick ursäkta mig, för helt plötsligt blev jag så rörd och tårarna började rinna.

Att vi är deras förebilder och att vi formar dem.

Jag har aldrig tänkt så.

Utan bara kört vårt race och mest nu fattat att vi kanske banat vägen för andra och att vi, tillsammans med förskolan, sätter andra normer och sanningar.

Det blev en bra avrundning på samtalet.

Ligger och skriver dessa rader i sängen.

Emelie sitter på pottan och Elliot går runt och nynnar och dansar.

Tja, som vilken vanlig familj som helst.

Bara att vi är två pappor med två barn.