Livet förändras...

10kommentarer

På bara en sekund.
Kan Livet Ändras.
I fredags kväll föll pappa ihop.
Helt plötsligt.
Han skulle kasta soporna.
Och mamma undrade var han tog vägen.
Fann honom ute i farstun.
Ilfart med ambulans.
Jag efter i min bil.
Snabba tester, röntgen, ambulans mellan olika sjukhus.
Trötta.
Jag och mamma efter.
Väntan.
Väntan.
Väntan.
Röntgen och mer prover.
Känner inte igen pappa.
Avvaktar.
Tiden går.
Ambulans igen.
Jag och mamma efter.
Bror min försöker komma med ett flyg från USA där han bor.
Trötta.
Väntan
Läkare efter läkare.
Eventuella svar.
Propp.
Stroke.
Eventuell hjärnskada, nerver redan skadade.
Förtvivlade.
Pappa är rädd och frustrerad.
Halvt förlamad och sluddrar och förstår knappt vad han säger.
Han behöver vila och sova.
Avvakta.
Prover och tester varje timme.
Jag och mamma åker hem.
Gråter.
Pratar.
Natt blir till morgon och vi somnar till slut.
Efter nästan 24 timmars vaknande.
Några timmars sömn och sedan direkt till sjukhuset.
Pappa lite bättre.
Efter snart 48 timmar är han vid medvetande.
Sluddrar, men pratar bättre.
Börjar kunna röra vänster sida igen och återfå känseln.
Ovissheten gör det orättvist
48 timmar senare.
Lite bättre.
Pappa förstår vad som hänt.
Rädd.
Frustrerad.
Ledsen.
Jag masserar honom, jobbar med rörelser.
Vi biter ihop
Går ut och gråter då och då.
Känslostormar
Vi får vänta och se.
Vara tacksam för livet.
Inte säga saker och utföra handlingar som man senare i livet kan ångra.
Ska försöka att inte slita ut mig.
Behöver ju själv tid och ork för att samla mina krafter
Ja, livet är märkligt och konstigt.
Nu tar vi timme för timme.
Dag för Dag,
Be För Oss.
Och var tacksam för livet.
Återkommer längre fram.
Kram på er...

10 kommentarer

Nettan

06 Mar 2011 19:31

Tänker på er och sänder över en massa stärkande tankar!

Nina

06 Mar 2011 20:15

Skickar styrketankar och hoppas att din pappa snart skall må bättre!

Lottis

06 Mar 2011 21:15

Självklart skall jag ber för er - tänder ett ljus för er och HELA familjen!



Christina

07 Mar 2011 09:33

Usch fy! Hoppas o ber att din pappa blir bättre! Tänk vad livet är skört!

pia

07 Mar 2011 13:57

Sänder er dom varmaste kramar till er alla kramar från mig:))

Jeanette från Sundsvall

07 Mar 2011 16:24

Sänder en famn full med styrkekramar. Tänker på Er. Kram

Carina

08 Mar 2011 09:11

Ber för er av hela mitt hjärta. Kramar Carina

Johanna

08 Mar 2011 17:40

usch usch usch..Jag ber för er och tänker på er! kram

Carola

09 Mar 2011 23:28

Känner delvis igen din historia, när även min pappa fick stroke och höger sida drabbades. Har var riktigt illa däran och läkarna sa rent ut, att ni får förbereda er på att han kanske inte klarar detta. Han gjorde det, men han ville aldrig hjälpa till själv med talträning, gångträning m.m, så idag förstår man knappt vad han säger, vad han vill m.m, men han överlevde och kämpade sig tillbaka. Det är jag övertygad om att din pappa försöker göra med, bara han själv kommer över den första "chocken". Kram från carola

Marlene

10 Mar 2011 11:25

Livet är som en puckelpist, men det vet väl du om någon...? Hoppas allt löser sej till det bästa för er alla.

Kommentera

Publiceras ej