Gaypappor

 

Mitt jobb är fantastiskt på så vis, att jag får resa runt i Sverige (och även utomlands då och då) för att se vad världen har att erbjuda i teaterväg.

 

Så var det föra helgen, då jag skulle se två föreställningar som spelades utanför Göteborg.

Passande nog var både mannen och barnen lediga, så vi kombinerade jobbresan med e familjeresa.

Herrejisses, så mycket packning för 4 personer och för 3 dagar med alla olika sorters väder som SMHI hade att erbjuda.

 

 

Att åka tåg med skrikiga barn, är bland det värsta jag vet. Verkligen. Så jag var ganska rädd för denna tågresa. Barnen hade varsin lekväska, som de själva hade packat och vi en helt överfull kylbox med mat, dricka, frukt ,bullar, kakor, mer frukt, jag vet inte allt vad den innehöll. Plus dubbelvagn, skötväska, handbagage, ja, vi såg ut som packade åsnor.

Tågresan gick mot Göteborg och barnen var så duktiga. Vi läste, sjöng, promenerade fram och tlllbaka i tåget ( och bar barnen mellan vagnarna, för det var lite läskigt) ritade, sjöng och åt. Och vips, så hade 3 timmar gått. De var så duktiga och Emelie frågade bara 3 gånger om när vi var framme. Och Elliot, ja, han charmade ju alla som vanligt med sitt breda leende, så resan gick verkligen galant.

 

Då vi ankom till centralen, i ösregn, mötte vi upp mitt ex som var i Götet för att regissera en föreställning. Vi åt lunch och han hjälpte Anders till hotelet med all packning och barn,( och ja, på den timmen träffade jag tre personer som jag kände, från ingenstans) medan jag tåg tåget vidare för att se en föreställning. Tyvärr kan jag inte nämna vad jag såg, men det var helt magiskt :) Hotelet, Best Western Hotel Mektagonen, ett perfekt familjehotel, nära Liseberg, stora rum, underbar servicevänlig personal, rum med kyl/frys, spis, tallrikar, ja, allt sånt som behövs. Då vi checkade in, hade de en notering i systemet att jag var vänlig och härlig kille (från det jag gjorde bokingen) så vi blev gratis uppdaterade och fick et gigantiskt familjerum:)

 

Under tiden gick resten av familjen i Nordstan för att slå ihjäl tid och sedan tillbaka till hotelet, där vi sedan möttes upp och åt middag på hotelet. Barnen älskade lekrummet, som var i samband med matsalen. Så de kunde leka loss och ha roligt, medan vi kunde äta i lugn och ro, och samtidigt ha koll på barnen.

 

I matsalen pratade vi med Annika, som arbetade själv den kvällen. Vi pratade om livet, kärleken och jobb. Det visade sig att hon jobbade extra på Liseberg på Rondo och på världshuset. Vilket sammanträffande sade jag, jag har arbetar som spöke på Hotel Gasten och extra som Farfar Kanin. Och detta är många år sedan. Så hon var supersnäll och vi fick fri entré och några åkbiljetter. Urgulligt.

 

På lördagen hängde vi på låset till Liseberg, som tusentals andra, i strålande solsken. Vi struntade helt i vuxengrejerna som man kunde åka med barn i, för det var för långa köer.

Elliot var helt till sig att få åka Farfars bilarna ( som han åkte 8 gånger ), tekoppar, bergochdalbanan för barnen och vi var med. De kiknade av skratt :) och ja, allt annat som gick att åka.

Det var ett helt underbart besök.

 

Då barnen var helt utslagna, men fortfarande glada, gick vi Avenyn ner och tåg spårvagnen mot en av mina bästa vänner som var min handledare på universitet för många år sedan. Det bjöds på en underbar 3rättersmiddag. Så härligt att se varandra efter flera år och familjen öppnade upp sitt hem med värme och kärlek och alla barnen lekte så fint tillsammans. Även de har haft en tuff tid med svår sjukdom, så dem om någon vet var vi har gått igenom, och kunnat lagt det bakom oss.

Spårvagnsresan hem gick bra, även om vi fick klappa, sjunga och försöka hålla barnen vakna.

22.45 somnade de sina sängar på hotelet och så sent har de nog aldrig somnat tror jag :) Sovmorgon till strax efter 08.00 för oss alla, jämfört med klockan 06.00 annars.

 

Söndagen ösregnade det. Vilken tur för oss, för vi hade fått frikuponger till Bushuset, ett lek/hop/klättra land, som låg precis vid vårt hotel. Barnen höll på i 3 timmar, tillsammans med en av mina bästa vänners dotter, som kom och höll oss sällskap. Det var så underbart att se Emelie och Elliot ha roligt, fattar inte var de får sin energi ifrån.

 

Sedan via hotelet, hämtade vi väskan och mötte upp några vänner från Sthlm i Nordstan. Vi hinner aldrig ses i hufvudstaden, men i Göteborg fann vi varandra och fikade en timme, innan vi åkte hem mot Sthlm. Även denna resa gick galant och barnen var återigen samlade och duktiga.

 

Trötta, glada och utmattade somnade vi alla ganska sent och jag och Anders kände oss stolta, varma och tacksamma för det liv vi lever, med hälsan och barnen...

 

Jag älskar vår familj.....