Akut Blodförgiftning....
2kommentarer
I lördags morse åkte jag tidigt hem från sjukhuset.
Barnen blev superglada av att se mig.
Hela förmiddagen låg vi allesamman i sängen, skämtade, skrattade och bara va liksom.
Helt underbarrt.
Efter lunch kom några nära vänner till oss och vi gick ut på fältet och picknickade.
Härligt, varmt och behagligt.
Efter någon timme drog vi oss tillbaka till hemmet.
Jag bad Anders massera min axel för jag hade så himla ont i den.
Eftet det passade jag på att somna 20 minuter.
Då jag vaknade, var våra vänner på väg att gå och jag började frossa, huttra och frysa som bara den.
Gick och lade mig igen, tog en alvedon, och på 1 timme hade jag kommit upp i 39.9 graders feber.
Ambulans in och direkt till avdelningen.
Picclinen, själva infarten som jag har i armen, där man tar prover och där jag får min nutrition, var alldeles grönkladdig och infekterad.
Jag bara låg och skakade, andades och var på väg att brinna upp igen.
Till slut fick man ner febern.
Detta var ju exakt samma sak som hände då jag fick akut lodförgiftning för ca 6 månader sedan, inte klokt.....
Igår var min kropp helt utslagen, nästan som urladdad. Jag sov större delen av dagen, helt slut.
Nu är jag på bättringsvägen, går på flera olika pensciliner och så får vi väl se när/om jag kommer hem.
Ska försöka pressa läkaren idag på ronden, om de tror sig veta när jag får min operation.
Vill ju gärna gå vidare med livet vårt....
2 kommentarer
marianne
16 Aug 2010 21:35
Det är ju inte klokt att det aldrig tar slut...har inga ord...
anna
17 Aug 2010 15:45
men arhwww... tar det aldrig slut. stackare, du har en stark kropp...och vilja.. jäkla skit att det inte blir bra, läkarna måste fan göra nåt drastiskt nu... skickar dig massor av styrkekramar från skåne..
Kommentera