Gaypappor

Det som är svåraste med att inte ha surrogatmamman här, är att man inte kan följa graviditeten på nära håll. Man kan inte känna på den gravida magen, inte känna sparkar, inte prata med den kommande, så att den hör ens röst. Förra gången vi hade en surrogatmamma, skaffade vi oss ett lesbiskt par som var gravida och låg i samma fas som vi. Vi fick känna på hennes mage, känna sparkar och pussa på magen. På så vis blev vår egen graviditet lite mer verklif. De fick en liten flicka, 2 dagar före vår egen lilla prinsessa kom till världen. Vi har följt varandra genom året och nu kommer vi bägge ha 1 års kalas för våra döttrat, underbart..... Om minde än 4 veckor kommer vi göra ett nytt ultraljud, spännnande, då kommer vi vara i vecka 20, nästan halvvägs kvar till förlossningen. Tänk, om 4 veckor, kommer vi kanske få se en hand, en fot. Vi har bestämt oss för att göra ett 3D ultraljud, så man kommer se mera än en vanlig 2 D. Spännande. Jag längtar. Vi längtar. Denna gången har vi dock ingen "egen "gravid här hemma...Vi nöjer oss med att pussa o klämma på den riktiga gravida magen då vi ses:)