2 år sedan

1kommentarer

Idag, är det exakt 2 årsedan jag insjuknade i ett akut brustet blödande magsår.
Komplikationer på komplikationer, bakslag på bakslag.
Till slut var allting för komplicerat, så att vi ens knappt förstod vad som stod på.
Operation på operation som gick på tok.
Min kropp kämpade på.
Likaså mina föräldrar, vänner, man och barn.
Att jag inte förstod att jag var nära att dö två gånger, var nog lika bra.
Kom ihåg att jag berättade för min kurator att jag tyckte det var så otroligt att folk och att framförallt att mamma kom och hälsade på så ofta.
- Men Daniel, förstår du inte att de är här för att vaka över dig?
Efter fyra månaders på enbart intraveniös vätska, in i armen med en inopererad slang, opererade man om hela magen och först efter det, nästan efter 1 års insjuknande, vände det.
Sedan 6 månader tillbaka, kontrolleras jag ofta och noga, har börjat arbeta och mår bra.
Lite tröttare än förut, men jag tar dag för dag och är så tacksam för vad jag har i livet.
Jag vet inte vad som händer i morgon, utan lever för dagen.
För er som inte följt mig i denna svåra tid, så ligger de inläggen från September 2009 - mars 2011. Det är bitvis ingen rolig historia.
Så, med start, här och nu, från och med idag, sätter jag punkt för sjukdomshistorien.
Nu går vi vidare ,med roligare inslag i livet.
Kommande inlägg, med fler bilder, som jag lovat, kommer b.l.a. handla om Emelies första cirkusbesök, dag på skansen och två mysiga papsen och barndagar på landstället.
med fina biler....
Kram och
Carpe Diem

1 kommentarer

Marlene

04 Sep 2011 21:58

Man lär sej mycket av att vara sjuk och blir så oändligt tacksam över det man har. Klart man vill vara frisk, men ska någon ta smällen så göra jag det gärna om mina barn slipper. Nu hoppas vi att du får vara frisk och lycklig resten av livet :-)

Kommentera

Publiceras ej