Återigen

11kommentarer

sjuk.
Det är som om kroppen skjuter ifrån sig läkningen.
Operationerna har ju gått super bra, men det är när kroppen ska läka, som om om den inte orkar eller vill.
I morgon, har vi hållt på exakt 8 månader.
Tar på krafterna.
Det läckert alltså återigen från hålet i magsäcken, samt att det spruckit två varbölder, som kommit ut.
Fått 1 1/2 liter nytt blod, känner mig som en vampyr.
Mitt mentala tillstånd är satt i pausläge, eller överlevnadsläge. Skitsamma vad det är för läge, men jag känner ingenting, är helt tom, nollständ, dränerad på känslor.
Ledsen för min skull, mina föräldrars, vänners, men framförallt, för anders och barnen. Han har det inte lätt, min stackars man.....
Planen är att gå på flytande dropp i 6-8 veckor, och hoppas att magen läker ihop av sig självt, efter allt vad den varit med om. Fått en portabel inopererad i armen på mig, där droppet kan gå in, där man kan ta prover och ge medicin och så. Vi ska ordna så en sjuksköterska kan komma hem till mig eller till landet, beroende på var jag ä, och sätta nattdropp med nutrition, så blir jag på så vis, relativt mer rörlig om dagarna.
Och att bara få vara hemma, också viktgit för läkningsprocsessen.
Läkararna sliter sitt hår, de vet inte heller vad de ska göra. De ska hålla en specialkonferens om mig i veckan, alltid nåt....
Så, tills dess, andas in, andas ut.....
Återigen.....

11 kommentarer

Nettan

01 May 2010 12:53

Skickar över en stärkande kram!

Simon

01 May 2010 12:54

Hej, jag är en 15 (snart 16( årig kille som läser eran blogg. Jag blir nästan tårögd. Herregud vad vissa människor får lida. Jag tänker på er, även om ni inte vet vem jag är.

Lycka till.

marianne

01 May 2010 19:05

Åååå..varför.

Lina

01 May 2010 19:37

ja precis varför varför varför, när ska detta helvete ta slut, tänker ofta på er och får så ont i magen varje gång jag läser att du/ni är tillbaka från början igen:(, massa kramar o tankar från oss

Nina

01 May 2010 19:40

Åhhh vad tråkigt!Skickar en stärkande och läkande kram.Vad skönt att du kan vara hemma den här gången och att sommaren är på ingång.

Jeanette från Sundsvall

01 May 2010 21:32

Sänder en hel famn med styrkekramar. När ska detta ta slut?

Lucas

01 May 2010 22:42

Kan inget annat göra än skicka en massa kryapådig hälsningar och du har ju tur som har en familj som stöttar dig/Er!

kramar!

Lottis

02 May 2010 19:28

Ta hand om dej så gott det går! Vila och gläds åt det lilla...



kram kram

malin

02 May 2010 19:32

Hej! tittar in hos dig då och då och vill ge styrka och mod! Livet är tyvärr inte rättvist, men shit vad du har råkat ut för! Kramar och lycka till. Ta hand om varandra bara!

T

04 May 2010 00:52

Jag läser här jämt och jag fattar inte hur ni orkar.



Dock har den här bloggen stärkt mig i mitt egna beslut att inte skaffa barn, jag är inte stark nog att våga mig på det med min egna sjukdom och även om min sambo nog skulle slå knut på sig själv för att hjälpa och stötta mig så är jag alltjämt övertygad om att vi blir bäst utan miniatyrer.



Men jag hoppas verkligen det löser för er, ni verkar vara så himla gulliga och underbara föräldrar och så får ni knappt möjlighet att vara det ihop för alla sjukhusvistelser.

Carola

04 May 2010 08:00

Varför ? Att det aldrig ska vända, vad envist det är. Skönt ändå att du får hjälp med dropp. Är det typ LAH då som du får hjälp av ? Hoppas det vänder snart. Kan liksom inte säga mera utan bara hoppas. Hälsningar Carola

Kommentera

Publiceras ej